Både ris och ros i regeringens budget

Tisdagen den 8 november lämnades regeringens budgetproposition till riksdagen. Finansministern varnar för att svensk ekonomi går mot en bister vinter men läget är svårbedömt. Prognosen för svensk ekonomi är dyster och bedöms vara i en lågkonjunktur 2023, samtidigt som arbetslösheten väntas stiga och inflationen är hög. Budgetpropositionen prognosticerar en svagare BNP-tillväxt och den väntas landa på -0,4 procent nästa år.

Flera faktorer bidrar till den höga inflationen såsom utbudsstörningar, höga energi- och livsmedelspriser och även en hög efterfrågan. Det är inte bara enskilda som känner av prisökningar utan hela den svenska ekonomin riskerar att drabbas om vi inte får bukt med inflationen. En hög och varierande inflation ökar osäkerheten och det blir svårare för hushåll och företag att planera och fatta ekonomiska beslut. Det är stramare finansiella förhållanden där centralbanker höjer styrräntorna för att få ner inflationen och ytterligare räntehöjningar är att vänta.

Det råder en stor osäkerhet kring prognoserna i budgetpropositionen, som påverkas av utvecklingen gällande energipriserna, hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas och om de höjda styrräntorna kommer att pressa ner inflationen. En stramare penningpolitik gör också hela det ekonomiska systemet mer sårbart och kan påverka bostads- och fastighetsmarknaden. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) betonade under gårdagens pressträff att det är angeläget att inte spä på den inflation som nu finns, utan att det är viktigt med en återhållsamhet och beskriver budgeten som svagt åtstramande. Vi har en situation som vi inte sett på mycket länge med en hög inflation samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur.

TechSverige har gått igenom ett antal av de områden som återfinns i budgetpropositionen

Begränsat inslag av digitalisering inom välfärdsområdet

För att klara välfärden både idag och i framtiden, behövs en progressiv strategi för att använda digitaliseringens kraft och möjlighet. I budgetpropositionen nämns digitala verktyg och digitala vårdmöten som en del i förstärkningen av primärvården – vilket är positivt men också det enda digitala inslag vi ser inom välfärdsområdet. Det tydliga förslaget från Tidöavtalet om införandet av en digital infrastruktur för vården – och som även nämndes i regeringsförklaringen – lyser olyckligt nog med sin frånvaro. Ett sådant storskaligt och viktigt projekt behöver både tid och resurser för att rimligen kunna realiseras under mandatperioden. Vi hoppas därför att regeringen skyndsamt återkommer i frågan.

Grön och hållbar utveckling

Den nya regeringen är tydlig – den har inte för avsikt att avskaffa skatten på elektronik (den s.k. kemikalieskatten). Regeringen föreslår i stället ett genomförande av det förslag som den tidigare regeringen föreslagit om ändring av skatten. De behåller alltså en skatt utan miljövinster, trots att både Moderaterna och Sverigedemokraterna tydligt uttalat sig emot skatten när de var i opposition. Skatten har sedan dess införande 2017 blivit hårt kritiserad och expertmyndigheter har pekat på att skatten brister i att uppfylla sitt mål.

Likt i regeringsförklaringen pekas det i budgetpropositionen på att; ”det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation samt världsledande när det gäller hållbarhet och grön omställning. Genom att gå före med ny innovativ grön teknik finns konkurrensfördelar för svenskt näringsliv och företagande.” Kreditgarantier för gröna investeringar föreslås kvarstå samt införande av ett riktat elstöd till elintensiva företag. Därutöver har regeringen tidigare aviserat ett högkostnadsskydd för den senaste tidens höga elpriser till hushåll och företag. Förslaget prövas nu hos Energimarknadsinspektionen. Avsikten är att den ersättningen ska nå elkunderna i början av nästa år, att det ska vara administrativt enkelt att hantera, rättssäkert och transparent. Den nuvarande utformningen välkomnas av branschen. Stödet för elintensiva företag, likt högkostnadsskyddet, finansieras av flakshalsintäkter och går därmed utanför budgeten.

Men förståelsen för och kopplingen till att techbranschens digitala lösningar är en grundförutsättning för hela samhällets gröna omställning saknas. Om regeringen ska kunna nå det övergripande målet för energipolitiken – att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning – måste den börja styra mot nyttjandet av digitaliseringens möjligheter för allas energieffektivisering och därtill minskade koldioxidutsläpp.

Bredbandssatsningar välkommet

Vad gäller den digitala infrastrukturen presenterar regeringen ytterligare 600 mnkr till bredbandsutbyggnaden under nästa år. Sammanlagt kommer alltså runt 1,3 mdkr att gå till stödmedel 2023, vilket motsvarar årets bredbandsstöd. Det är viktigt och välkommet med fortsatt stöd för att alla i hela landet ska kunna få åtkomst till snabbt och stabilt bredband. Vi har tidigare framhållit att en längre planeringshorisont dock skulle behövas som möjliggör för marknadens aktörer att planera sin verksamhet i stället för dagens ryckighet i fråga om vilka stödmedel som finns tillgängliga.

Bättre förutsättningar för forskning men begränsad satsning på omställning och kompetensutveckling

Förändringar inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning görs främst inom yrkesvux. Satsningen har ingen större betydelse för techbranschen eftersom behovet av kompetens primärt avser eftergymnasial utbildade. I budgetpropositionen föreslår regeringen att antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan fortsatt ska ligga på en hög nivå. TechSverige gör ingen annan bedömning men saknar extra satsningar på “korta utbildningar och kurspaket” för att stärka yrkesverksammas möjlighet till omställning och kompetensutveckling. Vi vill också se att satsningen på denna utbildningsform permanentas. Det saknas även satsningar för att utveckla utbudet av utbildningar för yrkesverksamma inom högskolan.

Goda förutsättningar för forskning och utveckling (FoU) är av stor betydelse för Sverige för att skapa tillväxt i en globaliserad ekonomi. Därför är TechSverige positiva till att regeringen föreslår nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU.

Ökade medel till Migrationsverket kan minska handläggningstiderna för arbetstillstånd

I budgetpropositionen anges att den politiska inriktningen för arbetskraftsinvandring är att värna och förbättra reglerna för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen samt utländska forskare och doktorander. Regeringen ska bland annat tillföra medel till Migrationsverkets förvaltningsanslag för att myndigheten ska kunna hantera den fortsatt höga belastningen inom verksamheterna för prövning och mottagande. Detta gäller också prövningen av tillståndsärenden som t.ex. arbetsmarknadsärenden. Handläggningstiderna för arbetstillstånd har ökat kraftigt hos Migrationsverket – från någon vecka till flera månader. Det har slagit hårt mot techföretag och deras medarbetare. TechSverige välkomnar anslagshöjningen till Migrationsverket men det är viktigt att regeringen säkerställer att medlen används för att minska handläggningstiderna.

Prioriteringar inför det svenska EU-ordförandeskapet

Inför det svenska EU-ordförandeskapet 2023 är ledordet för regeringens prioriteringar ”konkurrenskraft”, bland annat genom större fokus på den gröna och digitala omställningen. Att accelerera digitaliseringen är en av fem prioriteringar som TechSverige tillsammans med Svenskt Näringsliv och flera branschorganisationer lyft fram inför ordförandeskapet.

Stärk svensk konkurrenskraft, minska regelbördan och öka cybersäkerheten

En ny produktivitetskommission kommer att tillsättas för att göra en samlad analys av den svenska ekonomins konkurrenskraft och lämna förslag på hur produktiviteten kan förbättras i såväl privata som offentlig sektor. Vad detta innebär mer konkret framgår inte i budgeten men TechSverige har en tydlig förhoppning om att digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara och att vi får en högre ambition på digitaliseringsområdet.

Ett s.k. implementeringsråd kommer att inrättas i Regeringskansliet i syfte att minska regelbördan och administrationen för företag och för att bl.a. se till att Sverige inte inför hårdare EU-regler än vad som är nödvändigt. TechSverige har drivit att lagstiftning som antas, såväl på EU-nivå som nationellt, bygger på principen ”Think small first”.

Informations- och cybersäkerhet är en prioriterad fråga för TechSverige. Det framgår i budgetpropositionen att motståndskraften mot hybridhot ska öka och cybersäkerheten ska förbättras. Informations- och cybersäkerhet nämns inom flera områden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och till exempel länsstyrelserna får resurser för informationssäkerhetsarbetet. Ett tecken på att regeringen börjar inse att frågan är bred är satsningen som görs för att skydda mot cyberhot i det finansiella systemet. En breddad syn är ett viktigt steg i rätt riktning. Regeringen aviserar också att den ska ta ställning till Nationellt cybersäkerhetscenters verksamhet under 2023. Det finns stora förväntningar på centret att öka samverkan med näringslivet.

Slopad skattenedsättning för datorhallar  

Regeringen slopar skattenedsättningen för datorhallar. Detta trots att finansministern i opposition lovade att behålla skattenedsättningen. Det visar att den nya regeringen inte har förmått granska den förra regeringens mycket hastigt skrivna promemoria och därmed ansluter sig till ett förslag som lämnar mycket att önska. Det gäller för flera viktiga punkter – bl.a. skälen för förslaget och den bristande konsekvensanalysen. Förslaget att slopa skattenedsättningen skadar tilltron till Sverige som ett land för investeringar och motverkar digitaliseringen någonting som framkommer i TechSveriges remissvar. Förslaget fick också stark kritik i remissrundan. 

 Sammanfattningsvis är det en mycket försiktig budgetproposition som presenteras och som innehåller både bra och mindre bra förslag. En budgetproposition som präglas av hög inflation och en kommande lågkonjunktur. Framöver är det viktigt att fortsätta med reformarbetet för att lösa de framtida samhällsutmaningarna och stärka den svenska konkurrenskraften. TechSverige har här en tydlig förhoppning om att regeringen ska gå från ord till handling och att digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara och att vi får en högre ambition på digitaliseringsområdet – till nytta för såväl techbranschen som för samhället i stort.