Remissvar: Myndighetsdatalag SOU 2015:39
Remissen inkom från Justitiedepartementet
IT& Telekomföretagen har getts tillfälle att inkomma med synpunkter på SOU 2015:39.
Utan att kommentera enskilda förslag i utredningen vill vi ändå påtala IT- och telekombranschens och för den delen hela samhällets behov av en balanserad och effektiv reglering av personuppgifter.
Allmänt – varför tillgång till information och data är viktigt ur ett tillväxtperspektiv
Inom IT- och telekombranschen har påverkan av globalisering, tjänstefiering och digitalisering (strukturomvandlingskrafter) varit tydliga under lång tid. Kortfattat har utbyggnaden av internet samt digitalisering av information gjort det möjligt att ta fram mer effektiva och nyttoskapande varu- och tjänsteprodukter att leverera mot en allt större marknad. Detta har, i såväl Sverige som världen, varit den enskilt största tillväxtfaktorn de senaste decennierna.
En central resurs för att utnyttja digitaliseringens möjligheter är tillgång på information och data. Av information kan stora värden skapas för såväl näringsliv, medborgare som offentlig sektor.
Rätt skydd och rätt användning skapar störst samhällsnytta
Avvägningen mellan personuppgiftsskydd och personuppgiftsanvändning är viktig för att skapa maximal samhällsnytta. Skyddet ska självfallet vara starkt och effektivt, det skapar tillit. Vilket är centralt för att skapa bra, datadrivna tjänster. Samtidigt är det viktigt att skyddet inte i onödan begränsar legitim och nyttoskapande användning. Rätt information ska vara lättillgänglig. Därför bör personuppgiftsreglering i största möjliga mån vara generell och teknikneutral.
Värdet av offentlig information hålls tillbaka
Enligt många studier finns det ett stort inlåst värde i offentlig information som inte används. Vilket i Sverige delvis kan förklaras av spretiga registerförfattningar som driver upp transaktionskostnader (och därmed omintetgör nyttan) för de som vill vidareutnyttja PSl-data. Här kan en analogi vara på sin plats. Historiskt har IT-system i många verksamheter utvecklats internt utifrån en förställning om att organisationens behov är unika. Vilket över tid skapat stora inlåsningseffekter och försvårat samordningsvinster (gäller exempelvis patientjournalsystem inom svensk vård och omsorg).
Samma inlåsningseffekter uppstår (eller består) vid överdriven särreglering. En övergripande, generell reglering av myndigheters hantering av personuppgifter bör, rätt utformad, ha möjlighet att bidra till att större samhällsnytta skapas. För offentlig sektor, näringsliv och medborgare.
Myndighetsdatalag SOU 2015:39
Utredarens sammanfattning
I detta slutbetänkande redovisas det övergripande uppdraget att se över den s.k. registerlagstiftningen, ett rättsområde som omfattar ett stort antal sektors- eller myndighetsspecifika lagar och förordningar som kompletterar personuppgiftslagen (1998:204) och innehåller bestämmelser om statliga och kommunala myndigheters behandling av personuppgifter.
Denna översyn ska ske genom att utreda förutsättningarna för att skapa en generell, enhetlig och – helt eller i vart fall delvis – samlad reglering för myndigheternas behandling av personuppgifter (dir. 2014:31). Den brottsbekämpande verksamheten ingår dock inte i vårt uppdrag. Det kan inledningsvis påpekas att vårt uppdrag i huvudsak är ett lagtekniskt reformarbete med inriktning på att göra nu gällande rätt beträffande dataskydd tydligare på myndighetsområdet. Några betydande förändringar vad gäller om och hur myndigheter får behandla personuppgifter eller omprövningar av tidigare avvägningar mellan t.ex. effektivitetssträvanden och skyddet för enskildas personliga integritet ingår alltså inte i uppdraget.