Tech för klimatet

Ladda ner rapport som PDF

Vi står inför ett vägskäl – utsläppen måste minska snabbare och det nu. De globala växthusgasutsläppen fortsätter att öka. Takten för utsläppsminskningarna på nationell och internationell nivå behöver därför öka kraftigt för att klimatmålen ska nås, särskilt i de sektorer som står för stora delar av utsläppen.

Digitaliseringen har en viktig roll i det arbetet. FN:s klimatpanel (IPCC) beskriver i sin rapport Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change att det finns många verktyg att ta till för att minska utsläppen och att digitala förändringar blir en viktig drivkraft i samhällsomvandlingen.

I EU:s gröna giv liksom i till exempel Sveriges industristrategi identifieras digitalisering och digitala lösningar som nycklar för omställningen. Digitala lösningar kan minska utsläpp på flera sätt. Digitaliseringens möjligheter att minska utsläppen genom samhällsgenomgripande transformationer, effektivare processer och nya arbetssätt är stora. 5G-tekniken tillsammans med sakernas internet (IoT) och artificiell intelligens (AI) är grundstenar i många av de lösningar som krävs för nå klimatmålen. 

Dessa tekniker uppskattas kunna bidra till att minska de globala utsläppen med upp till 15 procent och indirekt bidra till en ytterligare minskning med 35 procent genom påverkan på konsumenters och företags beslut samt genom systemtransformationer. Tech­branschen bidrar med lösningar som minskar utsläppen från näringsliv och offentlig sektor.

I denna rapport beskrivs sju exempel där Telia, Atea, Ericsson, TietoEVRY, Prototyp, Microsoft och Sweco tillsammans med partners inom privat och offentlig sektor har tagit fram lösningar som minskar utsläppen inom livsmedelsproduktion, tillverkningsindustri, offentlig sektor och energiförbrukning, byggnation, fastigheter och transport.

Tech och digitaliseringens möjligheter att bidra och öka tempot i samhällets klimatomställning är stora. De digitala lösningar som finns kan skalas upp nationellt och globalt.

Budskapet från samtliga exempel som lyfts i rapporten är tydligt: De digitala lösningarna för att minska utsläpp kan både skalas upp och spridas till fler branscher.

Klimatomställningen berör allt och alla

Klimatförändringarna och dess påverkan på samhället blir alltmer påtaglig och behovet av en accelererad omställning – i allt och hos alla – är stort. Huvudorsaken till uppvärmningen av jordens klimat är utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Paris­avtalet syftar till att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av dessa gaser. I det globala klimat­avtalet, som antogs av 196 parter år 2015, fastställs att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriella nivåer och arbetet ska fokusera på att begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader.

Digitalisering har en unik möjlighet att bidra till att minska utsläppen i alla samhällets sektorer. Enligt World Economic Forum kan 70 procent av hållbarhetsmålen i Agenda 2030 stödjas med redan existerande teknik och tekniska lösningar som IoT, AI och robotteknik.

Hållbarhet handlar också om vår framtida kon- kurrenskraft. Företag som inte tar hållbarhetsarbetet på allvar riskerar att halka efter sina konkurrenter på olika sätt. Även regeringen har de senaste åren presenterat förslag där digitaliseringens roll för klimatomställningen synliggörs. I Sveriges nya industristrategi Framtidens industri – En strategi om grön och digital omställning utpekas digitalisering som en förutsättning för vår konkurrenskraft och utveckling och användning av möjliggörande digitala tekniker som exempelvis 5G, IoT, automation, AI, smarta kontrakt, blockkedjeteknik, molnlösningar och digital transformation som nycklar för att nå målen om att öka industrins och Sveriges konkurrenskraft.

Även på EU-nivå identifieras digitalisering som  en viktig faktor i de prioriteringar som pekas ut i EU:s gröna giv. EU-kommissionen konstaterar att den digitala omställningen i Europa går hand i hand med klimat- omställningen och de benämns som twin transitions. Detta framkommer även i EU:s digitaliseringsstrategi Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, vilken anses vara en avgörande del klimatomställningen.

Världen behöver höja tempot

Hela världen behöver höja tempot i omställningen, men utvecklingen och takten ser olika ut i olika länder. I vissa länder, främst sådana som Kina och Indien, ökar utsläppen, både som totala utsläpp och som andel av världens utsläpp. Från att ha släppt ut cirka 3 900 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) år 1990, motsvarande 12 procent av de globala utsläppen, har Kinas utsläpp ökat med mer än 250 procent till närmare 14 000 miljoner ton CO2e år 2018. Kina är således idag den enskilt största utsläpparen och står för 27 procent av all världens växthusgasutsläpp (hädanefter kallat utsläpp) vilket framgår i diagram 1. Indiens andel av världens utsläpp har under samma period ökat med över 75 procent och landet står idag för 7 procent av världens totala utsläpp. I USA och de 27 EU-länderna samt Storbritannien16 har däremot utsläppen, sett till dess andel av de totala utsläppen globalt, minskat betydligt jämfört med år 1990.

Växthusgasutsläpp (andel av globala utsläpp) för ett urval av länder

Digagram 1: Växthusgasutsläpp (andel av globala utsläpp) för ett urval av länder.


Diagram 2: Växthusgasutsläpp per capita (ton CO2e) för ett urval av länder

Sveriges ambitiösa mål kräver accelererad omställning

Sverige har högt satta mål på klimatområdet. De svenska klimatmålen är en del i miljömålssystemet och de är även en central del i Sveriges arbete med att leva upp till klimat­avtalet från Paris. Sveriges långsiktiga klimatmål är att nå nettonollutsläpp senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990. Utöver det övergripande målet finns även etappmål för åren 2030 och 2040 om att utsläppen ska vara 63 respektive 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Digagram 4: Växthusgasutsläpp i Sverige (miljoner ton CO2 e)

 

Diagram 4 visar siffror för Sveriges territoriella utsläpp från två olika datakällor. Den övre grafen (blå) visar utsläppen från EU:s databas EDGAR, som utgår ifrån en beräkningsmetod skapad för att räkna på alla länders utsläpp och som passar bättre för internationella jämförelser. Den nedre grafen (grön) visar Naturvårdsverkets officiella statistik för Sveriges utsläpp. Skillnaden beror på att EDGAR-databasen inte har tillgång till Naturvårdsverkets detaljerade statistik. Som framgår i grafen har Sveriges utsläpp minskat avsevärt sedan år 1990. De territoriella växthusgasutsläppen har minskat från strax över 70 miljoner ton CO2e år 1990 till drygt 46 miljoner år 2020, motsvarande en minskning med ungefär 35 procent.

Men för att Sverige ska nå både de nationella och internationella klimatåtagandena krävs att omställningen sker betydligt snabbare än idag. I Klimatpolitiska rådets rapport för år 2022 konstaterar myndigheten att utsläppen behöver minska betydligt snabbare än idag för att vi ska kunna minska utsläppen med de två tredje- delar som återstår fram till år 2045, jämfört med 1990 års nivå. Rapporten understryker även att vi redan nu behöver skapa förutsättningar för fortsatt minskade utsläpp efter år 2030.