Tillgång till digital kompetens är en demokratifråga. Barns skolgång och framtida jobbmöjligheter påverkas av hur väl de förstår den digitala världen omkring dem. Det är därför viktigt att skolan har de bästa tänkbara förutsättningarna att rusta barnen med kunskaper och färdigheter de behöver för att leva och verka i ett uppkopplat samhälle.
I år tar regeringen beslut om en ny strategi för skolans digitalisering, åren 2023–2027. Strategin ska peka ut gemensamma mål för skolans digitalisering. Den nya strategin ska också bygga vidare på det arbete som hittills har gjorts med den befintliga strategin som löper ut till årsskiftet.
TechSverige IT-kompetensråd anser att regeringen måste höja ambitionsnivån med digitaliseringen i skolan i den nya strategin. Tillsammans har vi enats om sex gemensamma ståndpunkter som vi anser är av särskilda stor vikt för att understödja såväl skolan som elevernas digitala utveckling. Ta de av dessa ståndpunkter här.
Integrera digitalisering i all undervisning
Ett av målen i skolans nuvarande digitaliseringsstrategi 2017–2023 är likvärdig tillgång till digitala verktyg. Skolverkets uppföljning av målet (2022:4) visar att tillgången på digitala verktyg är god men att det finns stora variationer i hur digitala verktyg används. Undervisningen i skolan har i mångt och mycket inneburit läran om datorer och dess tekniska uppbyggnad, snarare än med datorer som pedagogiska verktyg. Digitala verktyg bör inte vara ett mål i sig. De bör användas som medel för att öka elevernas måluppfyllelse.
Kompetenslyft för digitaliseringen
Lärare är nyckeln till elevernas kunskapsutveckling. Ska lärare kunna utforma lärmiljöer som bidrar till att höja barnens digitala kompetens, är det nödvändigt att de har rätt kompetens. Skolverkets senast uppföljning (2022:4) visar dock att det finns stora behov av stöd och kompetensutveckling hos lärare och förskolepersonal när det gäller att använda digitala möjligheter i undervisningen. Vi anser att det inom ramen för nästkommande digitaliseringsstrategi behöver genomföras ett nationellt kompetenslyft bland lärare och förskolepersonal. Kompetenslyftet bör säkerställa en mininivå hos lärare på olika nivåer i skolan. Lärare bör också erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling för att bygga på sin baskompetens. Vi anser också att digital kompetens måste införas som ett centralt kunskapsområde i lärarutbildningen.
Stärk det digitala ledarskapet
Skolledarna har en central roll i implementeringen av den nationella digitaliseringsstrategin. Skolledare och rektorer måste ha god förmåga och gott självförtroende att leda den digitala utvecklingen i skolan. Samtidigt uppger rektorer, i samtliga skolformer, att det saknar tillräcklig med kompetens (Skolverket 2022:4). Vi anser att den nya digitaliseringsstrategin bör ha som mål att stärka det digitala ledarskapet hos rektorer. Digitalt ledarskap måste ingå som en central del rektorsutbildningen. Rektor behöver också få kompletterande utbildning och stöd under hela deras yrkeskarriär.
Höj kompetens att upphandla teknik för den pedagogiska verksamheten
Pandemin gav effekten att skolan i högre grad började använda befintliga tekniska lösningar i form av hårdvara och tjänster för samarbete och informationsdelning. Detta synliggjorde styrkor och brister i de lösningar man upphandlat och det har gett till följd att skolan idag i större utsträckning än tidigare byter system. Risken är dock att man upphandlar på den funktion som systemen skall ha i stället för de effekter som systemen skall leverera. Tekniken skall vara ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet och stötta de processer skolan skall leverera. Vi anser att rektors förmåga att beskriva dels de processer som tekniken skall stödja, dels vilka kvalitetsvariabler som skall uppnås, måste stärkas. Rektors förmåga att kravställa vilka tekniska lösningar verksamheten har behov av måste också stärkas gentemot huvudman och it-avdelning.
Samverkan mellan skolan och techbranschen
Samverkan mellan skolan och techbranschen är avgörande för att säkerställa en ändamålsenlig digital utveckling inom skolväsendet. Samarbetet bör ha sin utgångspunkt i skolornas lokala behov. Det kan röra sig om samarbete vad gäller användning av befintlig eller ny teknik. Det kan också handla om samverkan vid utformning av kompetensutvecklingsinsatser. Dessutom är det viktigt att framtidens teknik inom utbildning sker i samarbete mellan lärare, rektorer och techbranschen. Det förutsätter bättre och närmare samverkan. Därför anser vi att samverkan mellan skolor och techbranschen bör vara en av regeringens prioriteringar i den nya digitaliseringsstrategin.
Öka intresset för tech och främja digital inkludering
Det finns fortfarande ett digitalt utanförskap bland människor som av olika skäl inte deltar alls eller väldigt lite i det digitala samhället. Det är viktig att alla samhällsaktörer tar ett större ansvar för att öka delaktigheten och förståelsen för digitalisering och tech. Bristen på kvinnor i techbranschen går att härleda till könsbundna studieval som görs i ett tidigt skede under barnens skolgång. Dessa val drabbar inte bara techbranschen utan hela samhället. De lösningar som branschen utvecklar behöver vara både för kvinnor och män. Vi anser att studievägledare bör ges en ökad betydelse för att bryta de könsbundna studievalen i den nya digitaliseringsstrategin. Samverkan mellan skolan och branschen säkerställer också att skolan får bättre kunskap om techjobben samt förebilder branschen.
