Göran Lindsjö: ”Ledare behöver lära från andra branscher”

Göran Lindsjö har en bakgrund på Regeringskansliet och har varit rådgivare, föreläsare och utbildare inom AI för styrelser, företagsledningar och politiker, både i Sverige och utomlands. Efter sju år i USA är serieentreprenören tillbaka i Sverige. 

Utvecklingen inom AI-området går fort. Vilka trender ser du just nu i utvecklingen och användningen utifrån ditt perspektiv? 

– Floran av tillämpningar växer mycket snabbt, inte minst inom generativ AI. Minst lika spännande är hur användningen växer. De stora svenska företagen som exponeras för internationell konkurrens som bygger på AI har redan kommit långt. De har oftast flera egenutvecklade tillämpningar och får alltmer en strategisk syn på AI. De förstår också att utnyttja de unika förmågorna inom AI förstärkande snarare än att fastna i mediabilden av AI som ett substitut för människor. Dessa företag börjar i sin tur att ställa krav på bland annat sina svenska underleverantörer att använda och kunna diskutera AI för att öka värdet i leveranser och relationer, säger Göran Lindsjö och fortsätter:

– Parallellt har ju AI blivit mer synligt genom generativ AI så intresset bland mindre företag ökar av flera skäl. I offentlig sektor finns inte lika tydliga ekonomiska incitament men mot bakgrund av de demografiska förändringarna blir det nödvändigt även där med en snabb utbyggnad av AI-tillämpningar, åtminstone bland kommuner och regioner. De som riskerar att fortsatt vara på efterkälken är myndigheter. Eftersom användarna inom näringslivet kan växla in resultaten inte bara ekonomiskt utan även i exempelvis mer hållbara lösningar och förbättrad service och arbetsmiljö så riskerar gapet till de bästa företagen att öka och därmed den upplevda relevansen för stora delar av offentlig sektor att erodera.  

Vad tror du kommer bli nästa stora utvecklingsprång kopplat till AI och inom vilket område kommer det kunna tillämpas först?  

– Förutom en fortsatt utveckling av generativ AI fortsätter AI-utvecklingen dels parallellt i olika nya spår och dels som nya specialiseringar av befintliga områden. Tillämpningar finns överallt: klimatarbete, hälso- och sjukvård, utbildning, levande landsbygd, tillverkning osv. Men minst lika viktigt som att spekulera i nya utvecklingssprång tror jag är att de organisationer som var tidiga användare går från fragmenterad och organisk AI-tillväxt till en mer strategisk syn på AI. Det gör att man inte bara kortsiktigt kan realisera olika värden utan att man också får en plattform i form av kompetens och ekosystem för att dra nytta av kommande utvecklingssprång. 

Vad krävs framåt för att vi ska kunna ta vara på AI-teknikens fulla potential och samtidigt göra det på ett ansvarsfullt sätt? 

– Vad gäller EU och Sverige krävs kunskap, i synnerhet bland ledare. Europeiska ledare behöver lära från andra branscher än den egna och från de som ligger främst i Nordamerika och Asien. Det finns en oro inte bara bland europeiska företag utan även bland exempelvis politiker i Nordamerika för att deras allierade inom EU saknar kompetens och erfarenheter inom AI. Hittills är fokus inom EU regleringar och de är nödvändiga. Men den långsamma utvecklingen inom EU är inte bara hämmande för konkurrenskraft och välfärd utan också för att få erfarenheter för att skapa relevanta regleringar.