Val 2022: Digitaliseringsfrågorna lyser med sin frånvaro…återigen

Med mindre än en månad kvar till riksdagsvalet har partiledarutfrågningar och debatter rullat i gång. Det är bara att konstatera att vi nu börjar gå in i den politiska bubblan och trots att valfebern ännu inte är på topp börjar temperaturen att stiga. Sveriges Radio har under två veckor intervjuat samtliga partiledare.

Stökig regeringsbildning

Regeringsbildningen har fått stor uppmärksamhet kring vilka man kan tänka sig att samarbeta med och vilka som inte får vara med. Sannolikt kommer det att bli en stökig process. Under intervjuerna uppstod många frågetecken om hur partierna ska få ihop det här till ett fungerande regeringsunderlag efter valet den 11 september.

Ulf Kristersson (M) gjorde klart att SD inte kommer att ingå i en M-ledd regering.

Magdalena Andersson (S) vill inte dra upp några ”röda linjer” som inte får överskridas förutom att det skulle vara olämpligt om Sd satt i regeringen.

Per Bolund (MP) går till val på att ta plats i en röd/grön regering som inkluderar S, MP, C och V.

Nooshi Dadgostar (V) kräver att få sitta i en socialdemokratisk regering för att ge sitt stöd och efter en stökig mandatperiod skulle Sverige behöva en stark majoritetsregering som består av S, V, MP och C. Enligt V är det ett sätt att öppna en dörr i stället för att ställa ultimatum eller sätta upp röda linjer.

Annie Lööf (C) ser Magdalena Andersson som den bästa statsministerkandidaten då hon både har den öppenhet och det ledarskap som krävs för att vara statsminister. Ett fortsatt samarbete med S kräver dock att man lägger sin politik i mitten och att V inte sitter i regeringen. C ser också gärna ett samarbete med Ulf Kristersson då M och C delar väldigt mycket politik och värderingar. Det förutsätter dock att M klipper bandet till Sd och väljer att samarbeta med C och över blockgränsen.

Johan Pehrson (L) går till val på regeringsskifte men gjorde klart att Sd inte kan ingå i en regering som L stödjer eller släpper fram. Om Magdalena Andersson i stället får uppdraget att bilda regering meddelade Pehrson att L alltid varit konstruktiva i opposition och inte är emot för sakens skull.

Ebba Busch (KD) går till val på att bilda regering med M men ser inte att Sd kan sitta i regeringen.

Jimmie Åkesson (SD) är öppen för att släppa fram en regering med M, Kd och L där Sd står utanför givet att sakpolitiken är den rätta, men då vill Sd ha en skriftlig överenskommelse och tidplan för reformer.

Regeringsalternativen är allt annat än kristallklara

Som sagt, det är mycket matematik när det gäller politik idag och de olika regeringsalternativen är allt annat än kristallklara. Det är dock framför allt två alternativ som står mot varandra – Magdalena Andersson där den stora utmaningen blir att få V och C att samarbeta och Ulf Kristersson som ska få L och SD att hålla sams. Men som denna mandatperiod har visat kan det oklara parlamentariska läget även öppna upp för nya samarbeten.

Inrikespolitiska frågor inför valet

Klimatet, vården och skola & utbildning – det var några av de ämnen som diskuterades under intervjuerna. Frågor som är viktiga valfrågor för det svenska folket.

Avsaknad av koppling klimat och digitalisering

Partierna lyfter behovet att ställa om vårt energisystem för att snarast möjligast få en fördubblad elproduktion och fasa ut dom fossila bränslena. Diskussioner om klimatet slutar dock oftast i en debatt för eller emot kärnkraft och där finns det delade meningar.

TechSverige vill understryka att en stabil och kostnadseffektiv elförsörjning och el-överföring i hela landet är centralt i takt med att samhället digitaliseras i allt högre grad. Techbranschen möjliggör mer hållbara lösningar som kräver en ökad användning av uppkopplade enheter som kräver mer el men som i slutändan har ett positivt klimatavtryck givet att lösningarna är mer energieffektiva.

MP:s mål är 100% förnybar el till år 2045 och för många av energikällorna behövs metaller där ett av förslagen är att införa pant på mobiltelefoner som ett första steg för att öka insamlingen av gammal småelektronik generellt som kan användas på nytt. TechSverige har i samband med utredningen om ett pantsystem för småelektronik i stället förespråkat ett skärpt producentansvar. Det var också vad utredningen rekommenderade framför ett pantsystem på mobiltelefoner eller elektronik i stort, ett ansvar som regeringen nu också valt att stärka. Det är betydligt mer kostnadseffektivt och ger sannolikt bättre miljöeffekter än ett pantsystem på mobiltelefoner, som både kommer att vara mycket kostsamt att inrätta och som snabbt skulle bli omodernt. TechSverige anser att fokus måste flyttas från återvinning till ökad återanvändning och förlängd livslängd av produkter.

Under partiledarintervjuerna nämns inte alls ny teknik och digitaliseringens möjligheter att bidra med produkter, tjänster och innovationer som främjar minskade utsläpp och ökar hållbarheten i samhället. TechSverige betonar vikten av att accelerera användningen av tech i klimatomställningen – ingen grön omställning utan digitalisering. Vi ser att kommande regering måste höja ambitionen för en bred användning av tech i klimatomställningen och att investeringarna måste ökas för att genom digitalisering uppnå Sveriges klimatmål. Enligt World Economic Forum kan uppskattningsvis 70 procent av FN:s 17 globala hållbarhetsmål i Parisavtalets Agenda 2030 nås med hjälp av redan existerande smart teknologi såsom AI, IoT och robotteknik. Det finns ingen tid att spilla på att inte dra nytta av teknik som redan finns här och nu, inte minst i de stora utsläppssektorerna. Vi hade önskat en tydligare diskussion om och koppling till hur just befintlig och ny teknik är en del av lösningen på klimatutmaningen.

Fler händer löser inte välfärdsutmaningen

När det gäller vårdpolitik och dess stora framtidsutmaningar var det ingenting som diskuterades i någon större utsträckning. Busch anser att vi har en förlegad sjukvårdsorganisation där det behövs en organisationsförändring genom att staten ska ta ansvar för sjukvården i stället för 21 regioner. KD anser att en organisationsförändring kan frigöra mer vårdkapacitet och minska trycket på personal och vården.

Sjukvården är den fråga som är högst prioriterad för svenskarna enligt den senaste Novus-undersökningen. Politikens svar är oftast trubbiga satsningar i form av fler anställda. Tyvärr är det alldeles fel väg att gå. Med en ökning av personaltätheten enligt historisk trend skulle 80 procent av det tillkommande i arbetsför ålder behöva arbeta i välfärden perioden 2021-2031 något som är helt orimligt (SKR ekonomirapport 2022). Vården står därför inför enorma demografiska utmaningar där techsektorn och digitaliseringens möjligheter behöver vara självklara pusselbitar för långsiktiga lösningar. Detta behöver adresseras mycket tydligare i samtliga partiers agendor. I rapporten En techagenda för Sverige presenterar vi ett antal förslag för att ta tillvara på digitaliseringen som ett viktigt verktyg för att möta det framtida ökade vårdbehovet genom bland annat att accelerera användandet av nya innovativa healthtech-lösningar och välfärdsteknik till exempel för egenmonitorering, ökad trygghet och prevention, inte minst för kroniskt sjuka, multisjuka, äldre och personer med funktionsnedsättning. Tech är en förutsättning för kvalitativ distribuerad vård och omsorg där trygghet, självständighet och en ökad delaktighet i sin egen hälsa är tydliga vinster. Här finns också stora vinster för samhället. Användningen av healthtechl-ösningar och välfärdsteknik behöver accelereras genom att ta nya grepp kring incitament för den enskilde, ersättningsmodeller, standarder, och initiala investeringar i organisation och digital kompetens.

Kompetensbehoven i skymundan

Skola och utbildning lyftes vid ett antal intervjuer. Här handlar dock sällan debatten om vad eleverna lär sig i skolan, utan mer om vilka som organiserar skolorna.

Johan Pehrson nämner att de vill satsa på lärarutbildningen vilket TechSverige tar upp i rapporten En techagenda för Sverige där vi önskar att lärarutbildningen ses över och att ett nationellt digitalt kompetenslyft genomförs bland lärare och rektorer. Vi är inne i en strukturomvandling i samhället som driver den digitala omställningen. Det kommer att öka behovet av kompetenshöjande insatser i skolsystemet, arbetslivet men också för att möjliggöra innovationer inom flera viktiga utvecklingsområden, inte minst klimatomställning.

Andersson lyfter i sin intervju att Socialdemokraterna vill bryta nyrekryteringen till gängen genom att erbjuda bra skolor och jobb och framhåller företagens ansvar för att motverka segregationen genom att fundera på att anställa någon som är i Sverige och är arbetslös och inte ta hit arbetskraft från andra delar av världen.

Bristen på techkompetens är stor. TechSverige har länge  påtalat behovet av fler utbildningsplatser, ökad genomströmning på IT-utbildningar samt bättre förutsättningar till omställning och kompetensutveckling. Alla dessa insatser krävs för att på längre sikt få bukt med bristsituationen. Men det är omöjligt för ett litet land som Sverige att vara självförsörjande på alla kompetenser. Därför behövs arbetskraftsinvandring. TechSverige anser att det viktigt att regeringen aktivt verkar för att Sveriges attraktivitet som kunskapsnation ökar genom förutsägbara regelverk och processer för arbetskraftsinvandring.

Digitaliseringsfrågorna lyser med sin frånvaro

Utifrån de inrikespolitiska frågorna som diskuterades under Sveriges Radios partiledarutfrågning kan man säga att det finns förbättringspotential ur ett näringslivsperspektiv. Förutsättningar för företag att växa och bidra till lösningar på många av dom utmaningar vi möter idag som i sin tur spiller över på möjliga arbetstillfällen berördes inte i någon större omfattning.

Vi skulle gärna sett mer diskussioner om hur vi kan bygga Sverige starkt för framtiden genom stärkt konkurrenskraft och tillväxt. En del i detta är avhängigt vår förmåga att nyttja digitaliseringens möjligheter och omfamna den tekniska utvecklingen. Tyvärr kan vi konstatera en total frånvaro av digitaliseringsfrågan under denna utfrågning.

Digitaliseringen är av helt fundamental betydelse för Sveriges ekonomiska tillväxt

 En techagenda för Sverige med 37 policyförslag inom tio olika områden

Det är TechSveriges förhoppning att vi med denna rapport kan bidra till att skapa ett större politiskt engagemang, vilket i sig resulterar i en mer ambitiös techpolitik, inför valet 2022 och under kommande mandatperiod.

Rapport: En techagenda för Sverige med 37 policyförslag inom tio olika områden
Tech är en ny svensk basindustri, som står för många av de nya jobben

Dess bidrag till BNP är nästan lika stort som summan av de traditionella basindustriernas.

Tech - Sveriges nya basindustri

 

 

Författare

Christina Ramm-Ericson

Näringspolitisk chef