Hoppa till innehåll

Regeringens mål för digitaliseringen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. De senaste åren har Sverige inte ens varit bäst i EU och i år halkar vi till och med av pallplatsen.

Sedan flera år mäter Europeiska kommissionen medlemsstaternas digitala framsteg i undersökningen DESI (Index för digital ekonomi och digitalt samhälle). Sverige har sedan starten legat i den ledande gruppen av EU-länder, men placerar sig inte längre på pallplats i Europa. Det är långt ifrån att vara bäst i världen.

I dagarna publicerades DESI för år 2022 och den har hittills gått ganska obemärkt förbi. Möjligen beror det på semestertider eller så har det svaga svenska resultatet något att göra med ointresset (från politiskt håll) att lyfta fram den. Tidigare år har ansvarig minister valt att skicka ut pressmeddelanden om resultaten.

Den här typen av index och rankningar har både brister och förtjänster. De är inte heller alltid hela bilden av digitaliseringen. DESI är dock en ambitiös satsning som har pågått ett antal år. Det ger oss möjligheten att zooma ut lite. Dessvärre ser vi då att det just inte har hänt så mycket för Sveriges del.

5G-täckning – långt under snittet i EU

För Sverige fortsätter sjunka i rankingen och ligger numera på plats 4. Det är en illavarslande trend – år 2018 var vi överst på listan för att sedan falla till plats 2 (år 2019 och 2020) och därefter plats 3 (år 2021). Vad som kanske är än värre är att vi i den svenska paradgrenen konnektivitet (där bland annat användning av och tillgång till bredband och mobilnät bedöms) hamnar först på plats 9. För att inte tala om 5G-täckning där Sverige hamnar på en uppseendeväckande plats 21 – långt under snittet i EU. Det är en följd av politiska utspel och annat som lett till försenade och uppskjutna spektrumauktioner – något som uppmärksammades så sent som i dag av Sveriges Radios Ekot.

Politiskt engagemang med högre ambitioner för ett digitalt ledande Sverige efterlyses

Sverige behöver bryta trenden! För att göra det krävs politiskt engagemang och ledarskap och en aktiv digitaliserings- och techpolitik. Det duger inte att, som årets genomgång visar, politiskt bara göra precis vad som krävs. Rumänien och Kroatien är tillsammans med Sverige de enda länder som gör minsta möjliga satsning på digitalisering som krävs för att få tillgång till EU:s återhämtningspengar för pandemin. När de nya EU-reglerna för öppna data infördes i Sverige erkände regeringen att det gjordes med minsta möjliga ambition på området. Vi måste få en regering som faktiskt vill någonting, som har ambitioner och driver saker framåt och vänder på alla stenar för att komma till rätta med Sveriges sjunkande utveckling på området.

Nu känns det väl inte helt troligt att energi- och digitaliseringsminister Farmanbar lämnar de akuta el- och energifrågorna för att med kraft vända utvecklingen. Däremot hoppas vi att nästa regering ser till att den minister som får ansvar för digitaliseringsfrågor har möjlighet att fokusera på digitalisering – och enbart digitalisering. För det är riktiga reformer som behövs – ja, helst skulle vi behöva en hel techagenda.

Naturligtvis kommer inte digitaliseringsministern heller att hinna göra så mycket mellan rapporterna från grillhänget på Facebook och valdagen den 11 september – även om han ville. Däremot kan nästa digitaliseringsminister redan första dagen på departementet börja arbeta med 37 förslag för hur Sverige ska kunna bli en världsledande technation. Förslagen finns i TechSveriges nyligen publicerade Techagenda och tar sikte på hela den kommande mandatperioden.

Så låt oss inte fastna på årets resultat i DESI, utan ta inspiration av vår techagenda så att det blir verkstad i digitaliseringen. Det behövs. Nu!