Debatt. Den digitala kraftsamlingen lyser med sin frånvaro

Publicerad i Computer Sweden/IDG Opinion 22 september 2021

I dagarna lämnades regeringens budgetproposition över till riksdagen. I budgeten föreslås åtgärder för hållbarhet och tillväxt liksom för innovation och arbetsmarknad. Men att digitaliseringen och det uppkopplade samhället är en grundförutsättning och möjliggörare inom alla dessa områden har man tydligen helt missat.

Sverige, liksom övriga världen, är mitt uppe i en stark strukturomvandling som accelererat än mer under pandemin. Ett skifte som innebär ett högt digitaliseringstryck med stor påverkan på alla branscher, ekonomin, jobben och välfärden. Det är mot denna bakgrund väldigt förvånande att den digitala kraftsamlingen lyser med sin frånvaro i budgeten.

Bredbandssatsningar välkommet – men långsiktigheten fattas
Vad gäller den digitala infrastrukturen presenterar regeringen ytterligare 500 mnkr till bredbandsutbyggnaden under nästa år. Sammanlagt kommer runt 1,3 mdkr att gå till stödmedel år 2022. Det är ett viktigt och välkommet steg för att närma oss målet om att alla i hela landet ska kunna få åtkomst till snabbt och stabilt bredband. Men som så ofta inom digitaliseringspolitiken saknas ett mer långsiktigt, uthålligt perspektiv. Vi skulle i nästa budget önska en långsiktig satsning så marknadens aktörer vet vad de ska förhålla sig till och planera sin verksamhet efter.

Begränsade satsningar på digital kompetens trots enorm efterfrågan
I en tid av stor efterfrågan på digital spetskompetens är regeringens satsningar, med några undantag som de fortsatta investeringarna i yrkeshögskolan, alltför begränsade. Inom högre utbildning och forskning lyfts enskilda satsningar inom AI och cybersäkerhet fram, vilka är bra. Men sammantaget behövs så mycket mer. Satsningar som lönar sig och leder till jobb och utveckling.

Välfärdens digitalisering saknar ett helhetsgrepp
Regeringen väljer att tillföra särskilda medel till välfärdens digitala infrastruktur. Det är en välkommen satsning för att öka takten i välfärdens digitalisering och för att stärka förutsättningarna för informationsutbyte. Men där stannar det och det räcker inte på långa vägar. Låt oss därför hoppas att dessa 50 mnkr per år 2022-2024 är en början på en större satsning på området framöver. Vi tappar kontra andra länder och här behövs mer av helhetsgrepp för att klara välfärdens utmaningar framöver.

Digitaliseringen ses inte som en förutsättning för hållbar utveckling
Regeringen presenterar satsningar på klimat och miljö, både kopplat till återhämtningen efter pandemin och vad gäller omställning till cirkulär ekonomi med syfte att ta Sverige mot målet att bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi delar definitivt denna målbild men regeringen verkar sakna insikten om att den gröna omställningen förutsätter och möjliggörs av den digitala omställningen.

Avsaknad av ledarskap och otydligt kring kraftsamlingsprogrammet
I propositionen finns en rubrik som lovar gott: “Tydligt ledarskap och styrning utvecklar digitaliseringspolitiken”. Tyvärr består den löpande texten endast av en redogörelse för vad regeringen gjort under året. Det uppdrag som fyra myndigheter under ledning av Vinnova fick av regeringen om att ta fram ett kraftsamlingsprogram, berörs bara kortfattat med ett drakoniskt “uppdraget redovisades den 17 maj”. Vad regeringen avser göra med det redovisade uppdraget eller ambitioner i övrigt är okänt och inget som berörs i propositionen.

Visst finns det positiva satsningar i budgeten, men de är fragmenterade och det saknas framför allt visioner om att möta samhällsutmaningarna och rusta Sverige för framtiden med ambitiösa satsningar på digitalisering och hållbarhet. När andra länder gör offensiva satsningar bl a med hjälp av EU:s återstartfond så ser vi tyvärr inget av detta i denna budgetproposition.

Vår förhoppning och krav på den kommande regeringen är att man ska ta ett helhetsgrepp om digitaliseringen. En gång för alla. Digitaliseringens möjligheter behöver gå som en röd tråd genom alla politikområden. Det behövs därmed en översyn av digitaliseringspolitiken, dess styrning och genomförande. Detta behöver vi göra för att klara jobben, säkra välfärden och för klimatanpassningen men också för att bibehålla och utveckla svensk konkurrenskraft. En världsledande techsektor är en helt nödvändig framgångsfaktor. Inför valet och nästa mandatperiod hoppas vi att Sverige höjer ambitionsnivån för att återta ledartröjan som digitaliseringsnation. Oavsett regering.

Christina Ramm-Ericson, näringspolitisk chef, IT&Telekomföretagen