Hoppa till innehåll

IT-branschen är allt annat än jämställd. Det är fortfarande en bransch som domineras av män. Snedfördelningen börjar redan i utbildningsväsendet där de tekniska utbildningarna lockar få kvinnor. Samtidigt råder det akut brist på IT-experter och kompetensbristen är påtaglig. Vad kostar ett ojämställt arbetsliv egentligen?

Den genomgripande digitaliseringen som pågår både i Sverige och globalt har gjort den digitala sektorn till en stark tillväxtkraft i näringslivet. Den fortsatta tillväxten hotas dock av bristen på spetskompetens. Siffror från IT&Telekomföretagen visar att cirka 70 000 personer med IT- eller digitalt relaterad kompetens kommer att saknas år 2022 om inte särskilda insatser görs.

– Det är tydligt att man kan koppla ojämställda villkor i IT-branschen till kompetensbristen. Det kostar företagen mycket pengar att behöva säga nej till affärer för att man saknar personal att utföra arbetet som krävs kopplat till detta. IT- och telekombranschen har inte råd att bara endimensionellt attrahera män. Branschen borde istället gå i bräschen för ett jämställt arbetsliv för att attrahera fler, säger Anna Wahl, vicerektor vi Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm med särskilt ansvar för värdegrunds- och jämställdhetsfrågor.

Ett företags jämställdhetsarbete måste kopplas till dess kärnverksamhet

En grund till ett mer jämställt arbetsliv handlar om att koppla just jämställdhetsfrågan till respektive företags, organisations eller branschs verksamhet och kärnvärden. För IT- och telekombranschen handlar det, förutom om kompetensförsörjning, mycket om lönsamhetsaspekten.

– Är man i till exempel näringslivet så pratar man mycket lönsamhet och att ett ekonomiskt tänkande är viktigt. Då måste man visa på vilket sätt kan man knyta jämställdhetsfrågan till lönsamheten i bolaget, säger Anna Wahl. Man bör ställa sig frågor som, vad är det som säger att det är lönsamt med ojämställdhet? Och, varför ska man argumentera för jämställdhet istället för att granska det olönsamma med ojämställdhet?

Men hur kan man bevisa att jämställdhet är lönsamt?

– Man får tänka på ett mer grundläggande sätt. Det handlar egentligen om kostnader, visar den forskning om ojämställda organisationer som finns. Vad kostar diskriminering och ett ojämställt arbetsliv, och hur ser ohälsotalen ut kopplad till det? Vilka marknader missar ett företag kopplat till ojämställdhet? I grunden handlar det om att ta fram siffror, att redovisa i kronor och ören vad ett ojämställt arbetsliv kostar företagen, näringslivet och IT- och telekombranschen årligen.

Ett jämställt arbetsliv är nyckeln till framgång

Varför behövs ett jämställt arbetsliv?

– Vi kan ju vända på det. En stor del av det svenska näringslivets framgångar beror på att vi har arbetat med dessa frågor under en längre tid. Pappaledighet och mer och mer jämställda löner – mycket av det vi tar föregivet i dag hade inte funnits utan år av aktivt jämställdhetsarbete.

Vilken roll spelar akademien? Redan på de tekniska utbildningarna finns en snedfördelning.

– Det är ett påtagligt problem att det fortfarande är väldigt mansdominerat på exempelvis KTH. Och det har inget att göra med kvinnors tekniska kompetens. Det skapas en väldigt manligt dominerad miljö redan från studierna och sedan uppåt, säger Anna Wahl.

Hon fortsätter:

– Det handlar om att förändra bilden av de tekniska yrkena tidigt och att ge bra information till yngre tjejer, skolungdomar. Att visa på att de tekniska utbildningarna är en relevant arena även för dem. Det finns studier som visar att om man ska locka fler grupper än de rent teknisk intresserade, oftast killar, måste man belysa utbildningen ur ett annat perspektiv än att det är svårt och tekniskt. Formuleringar som ”den här utbildningen är viktig för då kan man lösa de här samhällsproblemen” är vägen framåt.

Jämställdhet handlar i grunden om demokrati och mänskliga rättigheter. Om alla människors lika värde, säger Anna Wahl i mötet med IT&Telekomföretagens kommunikationschef Johan Forsberg.