Hoppa till innehåll

Allt fler använder lagliga och strömmande tjänster för film och musik, där upphovsrätten redan är betald. Men svensk lag sitter kvar i tiden med kassett­band. Nu behövs en modern och tidsenlig rättighetsersättning, skriver Klas Elm, ElektronikBranschen, och Anne-Marie Fransson, IT&Telekomföretagen.

I snabb takt ömsar Sverige skinn. Just nu pågår en tjänstebaserad exportexplosion som skulle kunna vara en framtida grundbult i den ­svenska välståndsutvecklingen. Vi befinner oss mitt i ett digitalt paradigmskifte, som helt förändrar våra kommunikations- och konsumtionsmönster.

Vi vill rikta strålkastarljuset mot ett dolt problem för den svenska välståndsutvecklingen. Det handlar om att vi har en omfattande lagstiftning i Sverige som är anpassad efter en gammal, analog värld.

Privatkopieringsersättningen infördes när kassett­band och VHS-kassetter blev vanliga. Tanken var att ersätta upphovsrättshavarna för det inkomstbortfall de drabbades av när någon lagligt kopierade det de hade skapat, i stället för att köpa ett eget original.

Men nu kräver upphovsrättshavarnas organisation Copyswede att dåtidens kassettskatt ska tas ut också på moderna, digitala enheter. Datorer, smartphones och surfplattor kan användas till väldigt mycket, men är inte som lagen uttrycker det ”särskilt ägnade” till sådant som den gamla kassettskatten ville träffa.

Kraven baseras på tidigare mätningar från upphovsrättsorganisationen Copyswede som hävdar att andelen som privatkopierar skulle vara uppemot 50 procent. Det är mot bakgrund av dessa mätningar som Copyswede driver sina krav i domstolar.

I dag offentliggör ElektronikBranschen en användarundersökning från Ipsos, som visar att privat­kopieringen i stort sett har upphört. Ett representativt urval (1 503 respektive 1 565 svenskar) från 16 år och uppåt fick svara på hur de den senaste månaden har lyssnat på musik och tittat på film, via olika enheter. Svaren blev oerhört tydliga:

  • Bara 3 procent av de som har en smartphone använ­der den till privatkopierade filmer eller serier.
  • Bara 5 procent av de som har en smartphone använ­der den till privatkopierad musik.
  • Bara 5 procent av de som har en surfplatta använder den för privatkopierad film, och bara 3 procent för privatkopierad musik.
  • Bara 8 procent av de som har en pc använder den för privatkopierad film och serier, 9 procent för privatkopierad musik.

I takt med att marknaden erbjudit allt fler använ­dar­vänliga och prisvärda strömmade tjänster, som ­Spotify och Netflix, använder allt fler lagliga och ofta strömmande tjänster, där upphovsrätten redan är betald.

Bilden bekräftas också i den statistik som musikbolagens organisation Ifpi nyligen presenterade. 2015 stod strömmade tjänster för hela 82,7 procent av all musikförsäljning i Sverige, den fysiska försäljningen för 14 procent och den nedladdade försäljningen för blygsamma 2,3 procent. Samma utvecklingsmönster ser vi vad gäller film och serier, där privat­kopie­ringen skiljer sig väldigt lite åt.

Problemet är att lagstiftningen har lämnat öppet för att inkludera nya produkter och göra dem ersättningspliktiga. Detta har de senaste åren lett till flera olika rättsprocesser.

EU-domstolen har slagit fast att det är konsumenterna som ska betala privatkopieringsersättningen. Den svenska lagstiftningen sitter kvar i kassett­bandens paradigm och ersättningen beräknas per gigabyte lagringskapacitet. Det innebär att Copy­swede taxerar konsumenterna en gigabyteskatt. Vissa produkter kan beläggas med en avgift på cirka 450 kronor, vilket motsvarar en prishöjning på hela 5–10 procent.

Vi befinner oss i den absurda situationen att Sverige kan komma att införa en gigabyteskatt och öka uttaget av upphovsrättsmedel, samtidigt som privatkopieringen minskar.

Konsekvensen av detta system är att både direkt- och gråimporten kommer att öka, vilket drabbar detaljhandeln hårt. Ett oklart rättsläge gör också att företag riskerar att drabbas av stora retroaktiva kostnader. Ersättningen för en obefintlig privatkopiering kan uppgå till 2 miljarder kronor. Nästan lika allvarligt är symboliken: att vi har en lagstiftning som baseras på ett förlegat, analogt kassettbands­paradigm.

Om Sverige ska vara ett samhälle i teknologisk framkant måste vi ha en politisk och juridisk process som ligger i den kunskapsmässiga framkanten. Där är vi inte i dag.

Nu behövs en utredning som kan hitta en modern och tidsenlig rättighetsersättning som gynnar både konsumenterna och upphovsrättshavarna. Sverige bör införa samma nordiska modell som Norge och Finland.

Politikens roll är att skapa förutsättningar för ­enskilda individer och företag att utvecklas, växa och bidra till välstånd. I en snabbt rörlig tjänstebaserad ekonomi handlar det också om symboler. Privatkopieringsersättningen är en sådan. Konsumenterna har bytt till strömmade tjänster, men lagstiftningen är fortfarande baserad på begrepp som original och kopior. Nu är det dags för politikerna att komma i kapp.

Klas Elm, vd, ElektronikBranschen

Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen