I torsdags beslutade regeringen äntligen om den AI-kommission som statsminister Ulf Kristerson aviserade redan i augusti. Samtidigt pågick maratonförhandlingar i Bryssel som gav resultat i helgen. Förhastat i Bryssel och för sent i Stockholm kanske är en förenklad sammanfattning, men inte helt utan täckning.
Vad regeringen har funderat över sedan i augusti framstår som något av ett mysterium. Direktiven som ska styra AI-kommissionen framstår varken som innovativa eller helt fel ute. Kanske snarare traditionella: identifiera behov hemma och i det internationella arbetet, samtala med några andra och lämna förslag till författningsändringar samt lite annat smått och gott.
Kanske var det att få rätt personer som tog tid. Det är positivt med en tung näringslivsföreträdare som Carl-Henric Svanberg (styrelseordförande för AB Volvo och tidigare vd för Ericsson). Googles AI-företag DeepMind har en svensk samhällspolitisk chef, Nicklas Lundblad, som tar plats i kommissionen. Tillsammans med bland annat forskare, fackföreträdare och några till är det kanske en rimlig blandning av bakgrund och kompetens.
Den första punkten i kommissionens uppdrag handlar om en konkurrenskraftig, säker och etisk AI-utveckling och AI-användning i Sverige. Den andra handlar om att stödja Sveriges internationella arbete inom AI. Båda punkterna är mycket angelägna uppgifter. Kommissionen kom dock på plats för sent för att påverka EU-reglerna som man kom överens om i Bryssel en kvart före midnatt samma dag som AI-kommissionen presenterades.
Den ansvarige kommissionären Thierry Breton twittrade flitigt om långa förhandlingar och nattmanglingar när den politiska överenskommelsen skulle skakas fram. Kanske hade man hoppats om att skryt om 22-timmarspass och annat inte passade sig när man förhandlar om regler som förmodligen ska gälla för lång tid, på ett område med snabb utveckling och med stor potential. Än mindre när en del mest talar om hot och risker med AI. Många i näringslivet hade också manat det spanska ordförandeskapet att sänka tempot i förhandlingarna. Men nejdå, inget mañana här inte.
Så var står vi nu efter de senaste dagarnas ketchupeffekt på AI-området?
Sverige har begåvats med en AI-kommission med ett angeläget uppdrag att arbeta med de internationella frågorna och konkurrenskraft, men med nackdelen att det viktigaste på det området just har beslutats. Det är dock bara att heja på den svenska AI-kommissionens arbete. Den kan nog göra mycket gott om den tar chansen – direktiven ger gott om utrymme.
Från Bryssel kommer de sömndruckna hälsningarna om att Europa som första kontinent har antagit regler för AI, även om de var lite otydliga och kanske något detaljerade. Det finns mycket att säga om den nya AI-akten. Syftet har varit att öppna upp för säker och oproblematisk AI-användning i EU. Det är förstås helt rätt. Frågan är om reglerna har gjort mycket annan AI-användning osäker och problematisk i onödan. AI-akten har otydliga regler och medför administrativ börda för utvecklarna. Nu kommer det verkliga testet – vissa regler i AI-akten börjar gälla redan sex månader efter att akten formellt trätt ikraft helheten efter två år.
Fredrik Sand
Näringspolitisk expert