Regeringens skoldigitaliseringsstrategi: Fjorton sidor värda en applåd

Regeringen presenterade på torsdagen den efterlängtade nationella strategin för skolväsendets digitalisering. Resultatet är en 14 sidor distinkt formulerad uppräkning av mål, där vi som representerar arbetslivet särskilt gläds åt att omvärldens roll så tydligt lyfts fram. Några lösa trådar visst, framför allt kring behov av resurser för kompetensutveckling, men med dessa nio målpunkter i ryggen ska det nog kunna bli ordning på den framtida generationens digitala kompetens.

Så kom den då äntligen, regeringens nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Resultatet av en lång process som för IT&Telekomföretagens del började med Beslutsboken år 2013, där vi tillsammans med stiftelsen Datorn i Utbildningen presenterade fem åtgärdsförslag för att lyfta skolundervisningen. Vi har naturligtvis inte varit ensamma i det ihärdiga påverkansarbete vi bedrivit sedan dess, vi har haft gott sällskap av aktörer som SKL, Academedia, Digitaliseringskommissionen, Swedsoft och inte minst av de hundratals lärare och rektorer som, ofta i stark motvind, fått kämpa för att ge digitaliseringen en lika rättmätig plats i skolan som i samhällslivet i övrigt.

Regeringens blott 14-sidiga strategidokument koncentreras till nio mål fördelade på tre områden: digital kompetens, tillgång till och användning av digitala verktyg och resurser, samt forskning och uppföljning. Vi som representerar arbetslivet vill särskilt applådera målbeskrivningarna kring digital kompetens. De ger en både tydlig och allsidig beskrivning av den digitala kompetensens många dimensioner; att det handlar om långt mycket mer än tillgång till datorer eller att kunna programmera. Än mer glädjande är att avsnittet genomsyras av att kompetensutveckling måste ske i samverkan med arbetslivet och omvärlden i övrigt. Även genusfaktorn lyfts fram; strategin slår fast att en högre grad av digital kompetens hos alla elever på sikt kommer ge en en jämnare könsfördelning på IT-utbildningar, vilket vi sannerligen behöver i branschen.

Att strategin är ett måldokument med fokus på vad som ska uppnås, öppnar naturligtvis upp för kritik av att så lite står om hur målen ska uppnås. Vad som framför allt saknas är beslut om de resursinsatser som kommer behövas för att rektorer och lärare ska uppnå de mål om ”adekvat kompetens” som anges i det inledande kompetensavsnittet. Målen i strategin är satta till år 2022, så vi får förutsätta att regeringen under åren som kommer ger Skolverket adekvata medel för att kunna göra olika ”lyft”-satsningar för att realisera strategin.

Ett område vi tog upp i redan Beslutsboken är märkligt frånvarande i strategidokumentet,nämligen lärarutbildningen. Som utomstående är det alltid känsligt att kritisera skolans inre värld, men när det kommer till lärarutbildningen pekar det mesta (såväl formella indikationer i form av olika rapporter, som informella genom olika vittnesmål) på samma sak: lärarutbildningen är undermålig. Till skillnad från skolan är faktiskt lärarutbildningen något regeringen styr direkt över, så det är svårbegripligt och minst sagt synd att de inte här passat på att också sätta upp mål för lärarutbildningens viktiga betydelse för digitaliseringen av skolan.

Med strategin i ryggen har vi, eller rättare sagt Skolverket och Skolinspektionen, nu ändå det tydliga verktyg som behövs för att agera blåslampa på alla skolor och dess huvudmän. Och som sagt, vi gläds åt arbetslivets tydliga plats i strategin. Det förpliktigar, och vi från IT-branschen har mer att göra för att vara en effektiv samverkanspartner. Många insatser görs redan: det anordnas studiebesök, programmeringsläger, inspirationsaftnar och tävlingar för skolelever. Mycket sker dock under radarn och mer samordning behövs för att alla skolor ska bli delaktiga. Exempel på bredare satsningar är Next Up, en tävling där tiotalet västsvenska skolor tävlar i att ta fram digitala lösningar som Universeum driver i samarbete med IT&Telekomföretagen, och Stockholm IT Region som samlat en rad IT-aktörer för att gemensamt uppmuntra skolor i Stockholmsområdet att bli ”demoskolor” för digital utveckling.