Hoppa till innehåll

I fredags kom Digitaliseringskommissionen med sin delrapport om digital kompetens (Gör Sverige i framtiden, SOU 2015:28). Det är, som så ofta, en gedigen lunta som kommissionen lägger fram: på 171 sidor beskrivs såväl nuläget och de utmaningar vi står inför, som förslag på vägar framåt.

De framlagda förslagen kan kokas ned till fyra stycken; analysera utvecklingen av digital kompetens inom högre utbildning samt föreslå åtgärder hur denna kan vidareutvecklas, analysera könsbalansen inom IT-utbildningar samt föreslå åtgärder i syfte att uppnå en ökad könsbalans, införa digitala servicecenter i alla kommuner dit invånarna kan vända sig för att utveckla sin digitala kompetens samt inför en skattereduktion för kompetenshöjande insatser för digital kompetens i hemmet. Alla fyra viktiga och bra förslag men det sistnämnda är såklart extra intressant och positivt tycker vi, eftersom det är något som vi från branschen jobbat för under flera år!

Att få dra av på skatten för köksrenovering, städning och fönsterputsning i hemmet har öppnat upp för svarta tjänster att bli vita, skapat många nya arbetstillfällen och förenklat livet och vardagspusslet för många. Att den nuvarande regeringen ändå inte tycks se vinsterna dessa skattereduktioner gett – för samhället, för näringslivet och för individen – är oerhört tråkigt att konstatera. Det vi sätter vårt hopp till nu är att det inte betyder att man nu avvisar detta nya förslag av bara farten.

För precis som kommissionen redogör för i skälet till sitt förslag, så påverkar digitaliseringen allt och alla – och allas vår vardag. I allt större utsträckning. Och det går fort. Rasande fort. Vi ser positivt på den utvecklingen, men vet också att det krävs kunskap för att vi verkligen ska säkra att vi tar tillvara på digitaliseringens möjligheter och dess positiva effekter.

Att så många som möjligt höjer sin digitala kunskapsnivå – inte minst för att kunna ta till sig samhällsinformation som allt oftare levereras digitalt – är absolut nödvändigt. Så hur står det till med den kunskapen? Inte så bra. Enligt en Demoskopundersökning, genomförd i december 2013 på uppdrag av Almega, uppger 20 procent av svenskarna att de går miste om information på nätet, att de inte kan använda internetbank och att de inte heller kan köpa varor och biljetter på internet. Detta på grund av okunskap eller datorstrul.

Samma Demoskopundersökning visar att två av tre tillfrågade är positiva till införandet av en skattereduktion för IT-tjänster i hemmet, och att en av tre skulle nyttja det själva. Den visar också att personer över 65 år är mer positiva till reduktionen, och i ännu större utsträckning än genomsnittet skulle använda sådana tjänster.

En skattereduktion för IT-tjänster i hemmet skulle – förutom att bidra till att lösa kunskapsutmaningen – också skapa positiva sysselsättningseffekter. Digitaliseringsommissionen hänvisar till egna beräkningar som visar att en skattereduktion skulle generera närmare 1 300 nya arbetstillfällen. Våra beräkningar, också baserade på nämnda Demoskopundersökning, visar snarare på omkring 2 800 nya heltidstjänster. Dessutom tjänster företrädelsevis lämpade för unga människor vilket därmed skulle bidra till att minska ungdomsarbetslösheten. Win-win!

Efterfrågan är alltså stor, kompetensen tillgänglig. Att hantera och motverka det digitala utanförskapet är en oerhört viktig och angelägen samhällsfråga som regeringen bör ta på högsta allvar. Med en skattereduktion för IT-tjänster i hemmet minskar vi de digitala klyftorna i samhället och stärker därmed Sveriges förmåga att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Samtidigt som vi skapar nya arbetstillfällen.

Win-win-win!

Regeringen Löfven – ni har ett guldläge att ta vara på dessa vinster och genomföra utredningens förslag.  Om Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter så gäller det att alla också har kunskapen för att ta till sig digital teknik och digitala tjänster. En skattereduktion är ett mycket bra steg på vägen mot målet och att säkra guldplatsen.