Techpolicy utan onödiga hinder
Techbranschen utvecklas snabbt och digitaliseringen innebär att ny lagstiftning behöver utarbetas löpande. Lagstiftning är både nationell och europeisk och eftersom tjänster och aktörer är gränsöverskridande behöver de förhålla sig till nya lagar och regler i olika länder. För att skapa bättre ordning bör lagstiftning i Sverige och i EU anpassas för digitaliseringen. Sverige behöver stärka sin röst när digitaliseringspolitik diskuteras och förhandlas i Bryssel.
19. Genomför föreslagna förändringar som förenklar. Redan 2018 föreslogs i den så kallade digitaliserings-rättsutredningen att det skulle införas regler för att underlätta offentlig sektors möjlighet att utkontraktera it-drift. År 2020 föreslog en ny utredning detsamma, det vill säga att det behöver införas regler som hanterar sekretessfrågan vid sådan utkontraktering. Detta är bara ett exempel på regelförändringar som utretts och föreslagits för regeringen, som syftar till att underlätta offentlig sektors digitalisering, men som ännu inte genomförts. Nyligen gav regeringen Myndigheten för digital förvaltning ett uppdrag som syftar till att identifiera rättsliga hinder för välfärdens digitalisering och att lämna förslag som kan utveckla regleringen. Regeringen behöver nu säkerställa att de förslag som redan lämnats och som kommer att lämnas in, skyndsamt tas om hand och omsätts i konkret handling.
20. Se över gällande rätt. Inrätta en digitaliseringsberedning som har till uppdrag att granska gällande rätt och föreslå förändringar löpande för att säkerställa att lagstiftningen inte hindrar eller i onödan försvårar digitaliseringen.
21. Säkerställ att lagstiftningen hänger med i den snabba teknikutvecklingen.
Inrätta en funktion som har till ansvar att se till att all ny lagstiftning som presenteras är “digital by default”. All ny lagstiftning ska åtföljas av en konsekvensanalys där effekterna på digitaliseringen har utretts och det behöver säkerställs att nya lagar inte missgynnar användning av digitala tjänster och tekniker.
22. Ökat engagemang och ansvarstagande för EU-lagstiftning. Sverige bör aktivt driva linjen att den lagstiftning som antas, såväl på EU-nivå som nationellt, bygger på principen ”Think small first” för att säkerställa att regelefterlevnad blir enklare. Företag inom techbranschen möter en rad lagar från EU och i vissa fall tas nya detaljerade lagstiftningsförslag fram som överlappar redan befintliga. För företag blir det svårare att navigera i regelmassan och tröskeln för nya företag att ge sig in på marknaden höjs i takt med att kostnader för efterlevnad ökar. Grundläggande krav är att förslag till nya eller reviderade regler måste utgå ifrån tydligt definierade och erkända problem, inte ge upphov till oproportionerliga kostnader och heller inte hämma branschens globala innovations- och konkurrensförutsättningar. Regeringen måste säkerställa ett aktivt och engagerat Sverige i förhandlingar och som är pådrivande för att konsekvenserna av ny lagstiftning analyseras innan lagstiftning godkänns och att slutliga kompromissförslag uppfyller grundläggande krav på proportionalitet och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen.