Svenska tech­branschen i internationell jämförelse

Vårt välstånd bygger på en stark innovationskultur i näringslivet i kombination med en omfattande handel med omvärlden. I rapporten Tech – Sveriges nya basindustri visade vi på TechSverige att branschens bidrag till BNP har vuxit med hela 1 300 procent sedan år 1981. År 2020 uppgick det till totalt 281 miljarder kronor, nästan lika mycket som det totala bidraget från de traditionella svenska basindustrierna.

Utöver att skapa arbeten, tillväxt och skatteintäkter i landet bidrar tech­branschen till svensk konkurrenskraft och export. Branschens bidrag till svensk export har ökat kraftigt, med närmare 1 200 procent sedan år 1998, till 140 miljarder kronor år 2020. Det motsvarar över sex procent av Sveriges totala export, mer än bidraget från traditionella basindustrier som papper, pappersmassa och pappersavfall, metaller samt plast och gummi.

Men samtidigt som tech­branschen har en stark position i Sverige så finns det andra länder som inför genomgripande reformer för att bättre kunna dra nytta av digitaliseringens potential – och där tech växer snabbare.

*^{Finland data för år 2015, Storbritannien data för år 2018.}

Den svenska techsektorns bidrag till svensk ekonomi var 6,5 procent år 2019
, definierat som sektorns andel av BNP. Det placerar Sverige på tredje plats bland de jämförda europeiska länderna, efter Malta och Bulgarien. För år 2019 saknas det statistik för Storbritannien, men under perioden 2014–2018 växte dess techsektor med 8,5 procent.

Maltas höga placering kan delvis bero på att landet länge har varit attraktivt för techbolag att etablera sig i till följd av en offensiv digitaliseringspolitik, låga bolagsskatter, låga arbetsgivaravgifter och engelska som nationellt språk.

I Bulgariens techsektor är det mjukvaru­utveckling som växer starkast. Många bolag etablerar sig i landet till följd av låga bolagsskatter och lägre lönenivåer. En högkvalificerad it-specialist i Bulgarien kan dock tjäna motsvarande två till tre gånger mer än den genomsnittliga bulgariska lönen, vilket underlättar kompetensförsörjningen till branschen.

De länder där techsektorn kraftigast ökade sin andel av BNP under perioden 2014–2019 var Lettland, Bulgarien och Estland med en ökning på 25–46 procent. Det ska dock noteras att dessa tre länders respektive ekonomier storleksmässigt motsvarade mellan 6–13 procent av Sveriges ekonomi år 2019, så tillväxten sker från låga nivåer. Sveriges ökning var under perioden 2014–2019 lägst i urvalet med 3,2 procent.

I tabell 2 redovisas techsektorns bidrag till ekonomin i miljoner euro för år 2019, procentuell utveckling åren 2015–2019 samt bruttoförädlingsvärde relaterat till antalet invånare år 2019 för de europeiska länder med högst bidrag per capita i urvalet. Bland de jämförda länderna är den svenska tech­branschen den näst mest värdeskapande, definierat som bruttoförädlingsvärdet per capita år 2019. Schweiz, som ligger högst, har många unika värdeskapande FoU-miljöer inom tech, däribland IBM:s forskningslaboratorium, Googles europeiska forskningsenhet (företagets största forskningsanläggning utanför USA) och Metas Reality Lab.

Samtidigt som svensk techsektor är mycket betydelsefull för svensk ekonomi så växer den svagare än andra länder i jämförelsen och hade urvalets näst svagaste tillväxt under perioden 2015–2019. För Malta, Irland och Storbritannien saknas data eller är ofullständig vilket gör att jämförelser inte kan göras.

I diagrammet 1 redovisas hur techsektorns bidrag till svensk ekonomi hade kunnat se ut om den hade växt som den snabbast växande, respektive som genomsnittet i urvalet. Hade svensk techsektor vuxit i takt med Estlands så hade sektorns bidrag kunnat uppgå till 39,2 miljarder euro år 2019, motsvarande 9,0 procent av BNP (scenario Sverige – hög nedan). Det hade inneburit en ökning av bidraget till BNP med 2,5 procentenheter, vilket motsvarar mer än vad hela transportsektorn bi-drog med till svensk BNP under år 2020 (2,0 procent).

Sveriges och Estlands ekonomier skiljer sig från varandra och en så snabb tillväxt är inte sannolik. Hade techsektorn i stället vuxit som de utvalda ländernas genomsnitt under perioden, 27,7 procent, så hade sektorns bidrag kunnat uppgå till 30,4 miljarder euro år 2019, och bidraget till BNP kunnat varit en halv procentenhet högre än idag, 7,1 procent (scenario Sverige – medel nedan).

I tabell 5 framkommer att flera europeiska länder har haft en väldigt stark tillväxt i antalet sysselsatta i techsektorn under perioden 2015–2019. Högst tillväxt hade Estland följt av Bulgarien och Polen, men tillväxten i Estland och Bulgarien sker från låga nivåer. Sveriges tillväxt var 23,7 procent under perioden, vilket är i paritet med Tyskland och Kroatien, i mitten av de utvalda länderna. En förklaring till att sysselsättningen i Sverige inte har vuxit lika starkt som de som kommer starkast ut är att det under många år har varit brist på rätt kompetens, vilket TechSverige kontinuerligt har uppmärksammat.

Tyskland är det land med flest sysselsatta inom tech i Europa, över 1,4 miljoner personer. Estland har utöver högst procentuellt tillväxt av antalet sysselsatta inom techsektorn, även den näst högsta andelen sysselsatta i techsektorn i urvalet. Estlands befolkning uppgår till strax över 1,3 miljoner människor men genom reformer som exempelvis visum för digitala nomader och e-Residency, så kan människor från jordens alla hörn bo och verka inom tech i Estland, fysiskt eller på distans.²² De attraktiva villkoren bidrar till ökad sysselsättning inom tech­branschen.

Diagram 2: Antal sysselsatta i techsektorn och förändring 2015-2019

Efterfrågan på arbetskraft inom techsektorn internationellt är stor och konkurrensen om talangerna är hård. I diagram 2 redovisas andelen techjobb som är svåra att tillsätta för ett urval europeiska länder samt USA. Portugal och Nederländerna utmärker sig och i dessa länder är mellan 50 och 60 procent av techjobben svåra att tillsätta. I Sverige är andelen 40 procent. Att en hög andel av techjobben är svåra att tillsätta speglar den kompetensbrist som råder i hela sektorn globalt.