Framsteg och utmaningar i en kylig svensk ekonomi

Onsdagen den 20 september, lämnades regeringens budgetproposition till riksdagen. Efter veckor av ständiga budgetnyheter var det välkommet att ta del av regeringens inriktning som helhet.

Finansministern framhåller att det är fortsatt svårt läge i svensk ekonomi med en fortsatt hög inflation. Effekterna av stigande priser och räntor syns allt tydligare. Tillväxten har hittills varit starkare och mer motståndskraftig än väntat under första kvartalet med en stark varuexport. Tillväxten förväntas dock falla framöver under 2023 och inledningen av 2024 och konjunkturläget försvagas ytterligare. Den inhemska efterfrågan väntas dämpas på grund av svag privat konsumtion till följd av ökade kostnader och kraftigt minskade bostadsinvesteringar. Arbetsmarknaden är överraskande stark men arbetslösheten väntas öka framöver och påverkas med en viss fördröjning.

Det ser ut som om vi går mot ljusare tider under 2025 med sjunkande inflation och räntor. Konsumtion och bostadsbyggande väntas återhämta sig och det blir en starkare efterfrågan på svensk export. Arbetslösheten väntas falla igen 2026.

Det råder dock en stor osäkerhet kring prognoserna i budgetpropositionen, som bland annat påverkas av utvecklingen gällande energipriserna och den geopolitiska utvecklingen. Vi är beroende av vår omvärld där vi ser att olika ekonomier såsom Tyskland har en sämre ekonomisk utveckling än väntat vilket påverkar Sverige.

Elisabeth Svantesson (M) betonade under pressträffen att det är angeläget att inte spä på den inflation som nu finns, utan att det är viktigt med en återhållsamhet. Vi har starka offentliga finanser som även ger handlingsutrymme om lågkonjunkturen skulle bli djupare än vad vi nu ser framför oss.

Ny digitaliseringsstrategi ska utveckla politiken inom offentlig förvaltning och konnektivitet

Regeringens övergripande slutsats inom digitaliseringsområdet är att Sverige inte når det övergripande målet med den svenska digitaliseringspolitiken. Andra länder lyckas bättre med att använda digitaliseringens möjligheter trots att de har lägre digital kompetens och utbyggnad av bredband.

Tillgången till bredband bedöms som god men fortsatt stöd är viktigt och det kommer oavsett vara en utmaning att nå de sista 2 procenten av hushåll och företag med snabbt bredband. Sverige tappar i rankingen inom konnektivitet mycket på grund av förseningen kopplad till 5G-auktionen. Regeringen bedömer dock att det finns goda möjligheter att nå målet om att alla ska kunna använda sig av elektroniska kommunikationstjänster.

Regeringen har tillsatt ett digitaliseringsråd och i budgeten framgår att den avser att ta fram en digitaliseringsstrategi som ska utveckla politiken inom bland annat offentlig förvaltning och konnektivitet.

Regeringen föreslår också en forsknings- och innovationssatsning kopplat till 6G på 50 miljoner kronor under 2024 som ökas med 100 miljoner kronor årligen under 2025 och 2026.

Planerad nivå på bredbandsstöd bibehålls men dagens förskottsmodell ändras till en efterskottsmodell för utbetalningen av stödet vilket gör att nivån på utbetalningar under de kommande åren sjunker. Anslagen till MSB för förberedelser för nästa generations kommunikationssystem för blåljus (Rakel G2) ökar med 20 mnkr under 2024.

Det är positivt att regeringen tydligt konstaterar problematiken och påbörjar arbetet med en ny digitaliseringsstrategi. Sverige behöver bli bättre på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Bara för 5G beräknas potentialen vid ett snabbt införande av tekniken motsvara en BNP höjning på 126 miljarder kronor eller 2 procent av BNP. Satsningen på 6G är välkommen och bidrar till att långsiktigt utveckla Sveriges position som ledande technation. Men det krävs mer och framförallt kan vi inte vänta med åtgärder som här och nu kan göra stor nytta och exempelvis bidra till att utveckla och avlasta en hårt ansträngd vård, omsorg och annan samhällsservice. TechSverige efterfrågar mer konkreta åtgärder och har bland annat föreslagit att regeringen tar ett initiativ till ett konnektivitetslyft bestående av tydliga mål och stödjande insatser kopplade till offentlig sektors användning av uppkoppling för en smart samhällsservice som drar maximal nytta av digitaliseringens möjligheter.

Välkommen satsning på en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården

För att klara välfärden både idag och i framtiden, behövs en progressiv strategi för att använda digitaliseringens kraft och möjlighet. I budgetpropositionen tas nästa steg i förslaget från Tidöavtalet om att reformera den digitala infrastrukturen i vården. Regeringen aviserar 341 mnkr för perioden 2024–2026 för att förverkliga en digital infrastruktur för vården vilket är mycket positivt och välkommet. Sveriges kanske största mjuka infrastrukturprojekt behöver resurser och nu är det viktigt att denna satsning gynnar näringslivets utveckling och blir innovationsfrämjande.

Stöd för kommunernas arbete med digitalisering

Kommunerna sitter i en svår situation präglad av utmanande demografi och kompetensbrist inom socialtjänst och omsorg. Därför är det positivt att regeringen aviserar att stödja kommunernas arbete med digitalisering och införandet av välfärdsteknik. Bland annat genom att stärka kunskapsutvecklingen på området. Att accelerera användandet av trygghetsskapande teknik och välfärdsteknik är en viktig pusselbit i att framtidssäkra vår välfärd. TechSverige hade dock gärna sett en betydligt kraftfullare satsning i ett välfärdstekniklyft för hela omsorgen tillsammans med kompetensinvesteringar och därtill starkt budgetanslag. Tyvärr nämns ingen budget i dagens budgetproposition, vilket är svagt.

Ingen koppling mellan digitalisering och en hållbar utveckling

Finansministern pressades hårt främst på klimatområdet under pressträffen där budgeten presenterades, givet att t.ex. förslagen om sänkt reduktionsplikt kommer att kraftigt öka Sveriges utsläpp och då regeringen själv anger att vi inte kommer att kunna uppnå klimatmålen med befintlig politik. Enligt de svar som lämnades av ministern är det i den kommande klimatpolitiska handlingsplanen under hösten som vi ska få alla svar om vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att få ner utsläppen. Låt oss då hoppas att kopplingen till digitalisering och befintliga verktyg techbranschen erbjuder tydligt görs i den – för i budgetpropositionen lyser denna koppling stort med sin frånvaro. För ingen grön och hållbar omställning utan tech. TechSverige har gett sex konkreta förslag på åtgärder att enkelt lyfta in i handlingsplanen för just detta, t.ex. en satsning på AI för klimatet för att främja innovationer. TechSveriges förhoppning är att regeringen ska ta till sig att satsningar på digital infrastruktur och digitala lösningar kommer att bidra till energieffektiviseringar (inte bara ökat energibehov som de anger i UO 21) och utsläppsminskningar inom i princip samtliga politikområden skulle vi kunna nå framgång på klimat- och miljöområdet betydligt snabbare.

Efterlängtade satsningar på kompetensområdet

Högskoleutbildning utgör grunden för techbranschens kompetensförsörjning. Enligt resultaten i IT-kompetensrapporten 2020 framgår det att mer än hälften av företagen efterfrågar högskoleutbildning vid rekrytering av it-specialister. Det är en roll som högskolan har allt svårare att klara. Tekniska utbildningarna i Sverige har fått minskade resurser under en längre tid, vilket har resulterat i minskad lärarledd tid och höga avhopp från utbildningarna. Det här är en angelägen fråga som TechSverige tog upp med utbildningsministern senast i maj.

Nu föreslår regeringen en riktad satsning på ingenjörsutbildningar inom högskolan. Regeringen avsätter också resurser för att bygga ut civilingenjörsutbildningarna vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers. För att fler ska kunna utbilda sig till ingenjörer byggs även basårsutbildningarna vid dessa lärosäten ut. Dessutom föreslås en förstärkning och förlängning av medel till Tekniksprånget. Satsningar på basårsutbildningar samt Tekniksprånget bidrar till att rusta studenterna för studier på eftergymnasial nivå samt bredda rekryteringen till it-utbildningar. Detta är efterlängtade satsningar som TechSverige eftersökt och arbetat för.

Regeringen ser samtidigt att det fortsatt finns en hög efterfrågan på yrkesutbildningar och föreslår nya satsningar på yrkeshögskolan. Det är en välkommen satsning och steg i rätt riktning för att möta kompetensbehoven inom techbranschen och andra sektorer.

För att säkerställa att utbildningsplatser utnyttjas, anser TechSverige, att det är viktigt att dessa satsningar kompletteras med tydliga uppdrag och ökade resurser till Myndigheten för yrkeshögskolan för att öka kännedomen om utbildningsformen och de mycket goda möjligheter till jobb den ger.

Kortare handläggningstider kräver ökade resurser och tätare samarbete med myndigheter

Från och med den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd med målet att stärka arbetstagarnas position på arbetsmarknaden. Intresset för detta nya studiestöd har varit så omfattande att CSN har svårt att hantera alla ansökningar, vilket har lett till avsevärt ökade handläggningstider. Som en åtgärd för att möta detta utmanande behov föreslår regeringen att anslaget till CSN ska öka. Utöver att tillföra mer resurser till CSN, anser TechSverige, att myndigheten temporärt ska kunna låna personal av andra myndigheter för att reducera handläggningstiderna.

Öronmärkta resurser nödvändiga för att korta handläggningstiderna för högkvalificerad arbetskraftsinvandring

Regeringen ökar anslaget till Migrationsverket för att hantera den fortsatt höga arbetsbelastningen inom prövning samt understryker vikten av att Migrationsverkets nya modell för att främja rekrytering av högkvalificerad arbetskraft ska resultera i förbättrad service och minskade handläggningstider. TechSverige välkomnar regeringens ambitioner men anser att det krävs öronmärkta resurser för att implementera den nya modellen och för att minska handläggningstiderna för högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Kraftiga nedskärningar av forsknings- och innovationsanslag kan äventyra Sveriges internationella konkurrenskraft.

TechSverige välkomnar regeringens initiativ att etablera ett forsknings- och innovationsprogram för att främja 6G-utveckling och ökad konnektivitet men anser inte att detta ska ske genom att kraftigt dra ner på finansieringen till Vinnova. Det är bekymmersamt att regeringen planerar att kraftigt minska Vinnovas budget i en tid då behovet av att öka investeringarna i forskning och innovation i Sverige är stort för att vi ska kunna växla upp och konkurrera på den globala marknaden.

Cybersäkerheten behöver förbättras med det går långsamt

Cyberattacker och cyberspionage utgör en växande säkerhetsutmaning för Sverige. En ökad kompetens inom informations- och cybersäkerhet är därför nödvändig. TechSverige välkomnar Cybercampus Sverige vid KTH som ska inrättas för att stärka både kompetensförsörjning och forskning inom cybersäkerhet. Cybercampus Sverige ska bli ett nationellt samarbete mellan flera universitet, forskningsinstitut, myndigheter och företag över hela Sverige. Det är bra att regeringen har lyssnat på branschen, både vad gäller behovet av utbildning och forskning och vikten av att inkludera näringslivet i Cybercampus Sverige.

Regeringen anser att stora delar av den offentliga förvaltningen inte arbetar systematiskt med sitt informationssäkerhetsarbete. Budgetpropositionen ger intrycket av att utvecklingen står och stampar. Regeringen konstaterar att ”en viss utveckling av verksamheten inom Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) har skett under 2022”. Samtidigt erkänner regeringen att det inte motsvarar kraven som omvärldsutvecklingen ställer på centrets verksamhet.

Regeringen föreslår utökade medel med 20 mnkr till MSB för att utveckla operativ cyberförmåga inom civilt försvar. Det ska ske vid CERT-SE som är Sveriges nationella funktion för att stödja samhället i arbetet med att förebygga och hantera it-incidenter. Detta är välkommet.

Det har funnits stora förväntningar på NCSC, som enligt budgetpropositionen ”inte har haft rätt förutsättningar”. I budgetpropositionen upprepar regeringen att Försvarets radioanstalt (FRA) fortsatt ska leda utvecklingen av centret. Återigen utan att den tidigare utlovade utvärderingen av centret har presenterats.

Regeringen tycks famla i de strategiska frågorna inom informations- och cybersäkerhet. Inte så konstigt kanske, då regeringen fortsätter skjuta en ny nationell strategi på framtiden. Den ska antas under 2024. Det är problematiskt då regeringen under färd fattar strategiska beslut och att avsaknaden av en strategi framstår som en brist när cyberhoten ökar. Regeringen tycks medveten om att det är ett problem, då den noterar att kommunerna ”har en viktig roll i att upprätthålla viktiga funktioner i samhället”.

Digitaliseringen saknas i investeringsfrämjandet

Det är positivt att regeringen ser ”affärspotentialen” i den gröna och digitala omställningen. Digitalisering och AI nämns särskilt bland det som svenska utlandsmyndigheter ska stödja. Regeringen avser också att ta ett ”nytt och samlat helhetsgrepp” för att utveckla handels- och investeringsfrämjandet. Det ska ske med en strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft. Det är angeläget – techsektorn står för 6 procent av svensk export.

Tyvärr saknas digitalisering när regeringen beskriver investeringsfrämjandet. Regeringen avser dock att ge Business Sweden ett uppdrag att öka sitt fokus på de utländska bolag som redan har investerat i Sverige. Tanken är att få dessa företag att ytterligare utöka sin verksamhet i landet. Det kan nog behövas. Genom förra årets budgetproposition ändrades skattereglerna för datacenter i Sverige i princip över natt. Det har skadat Sveriges rykte som land att investera i och påverkar direkt internationella (och svenska) företag som har gjort investeringar om många tiotals miljarder kronor i landet.

Utvecklad statlig it-drift – var god dröj

Möjligheterna för privata leverantörer att fortsätta utveckla den offentliga digitaliseringen har hämmats av frågorna kring bland annat den statliga it-driften. Vissa lagändringar som ska underlätta privata utförare har trätt i kraft. I budgetpropositionen säger sig regeringen verka för ”säkra, samordnade och mer effektiva lösningar för statliga myndigheters it-drift.” Vi få nog vänta ett tag till på hur det ska ske.

Är datastrategin för 2021 glömd?

I budgetpropositionen skrivs det en del om tillgång till data och att förmågan att dela data ökar i strategisk betydelse. Dock nämns inte strategin på området som antogs av den förra regeringen för mindre än två år sedan. Bådar inte gott för den nya digitaliseringsstrategin som aviseras i budgetpropositionen. Regeringen vidgår förvisso också att det är EU-samarbetet som driver mycket av utvecklingen inom digitaliseringspolitiken.

Backar regeringen in i AI-framtiden?

När regeringen skriver om AI är det först med en skeptisk hållning: ”Det är avgörande att rätt förutsättningar skapas för etisk och människocentrerad AI-användning, samtidigt som risker och utmaningar med en ökad AI-användning också måste hanteras.” Sedan är det ”bättre service … och nya möjligheter att klara framtidens välfärd”. AI nämns inom många områden som inom EU-samarbetet, exportfrämjande och ett uppdrag om AI i socialtjänsten. Det är dock tydligt att regeringen inte sätter ett framtidsinriktat, konstruktivt och tillväxtvänligt sätt att se på AI och dess möjligheter främst. Statsministerns AI-kommission tycks inte vara omnämnd i budgeten. Vi får hoppas att den kan bidra till en breddad syn på möjligheterna med AI.

Stärk svensk konkurrenskraft och minska regelbördan

Goda förutsättningar för företag att bygga kunskap och bedriva sin verksamhet är en förutsättning för svensk konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling. TechSverige välkomnar förenklingspaketet om 50 mnkr för att underlätta för företagen och har en tydlig förhoppning om att gällande lagstiftning som antas, såväl på EU-nivå som nationellt, ska bygga på principen ”Think small first”.

Som ett komplement till det tidigare aviserade Implementeringsrådet kommer ett Förenklingsråd att inrättas som ska identifiera förenklingsåtgärder som följer av svensk rätt och ta fram konkreta förslag. Implementeringsrådet ska fokusera på frågor kopplat till införande av EU-direktiv som är av särskild vikt för svenska företag. 

Vi är även glada att regeringen har meddelat att tidsgränsen för den så kallade expertskatten kommer att utvidgas från dagens fem till sju år och att 3:12-utredningen får ett ytterligare uppdrag att se över reglerna om kvalificerade personaloptioner så att reglerna blir mer effektiva. 

Sammanfattningsvis är det ytterligare en försiktig budget som regeringen presenterar där inflationsbekämpningen står högst upp på dagordningen. Mycket tyder dock på att inflationen är på väg ner samtidigt som Sverige har en låg tillväxt och Sverige står inför stora strukturella utmaningar som en åldrande befolkning, kompetensbrist och att vi inte lyckas bättre med att använda digitaliseringens möjligheter. Vi skulle därmed önskat en mer offensiv finanspolitik med reformer och investeringar för att stärka svensk konkurrenskraft.

Det finns dock vissa positiva inslag och besked om inriktning. Detta behöver nu omvandlas i konkreta reformer och takten behöver öka. Vi får hoppas att det nya kansliet som inrättas med erfarna utredare under Statsrådsberedningen ser till att reformprocesserna går fortare och att en tydligare koppling görs till techbranschens digitala möjligheter för att lösa de stora samhällsutmaningarna. En mandatperiod går fort!

Plus:

Minus: