Miljardsatsning på säkerhet och robusthet i kommande budget
Regeringen meddelande i går (12/9) att den vill satsa nya miljarder på det civila försvaret. Totalt tilldelas 8,5 miljarder kronor under 2025 och från 2028 beräknas de totala utgifterna för civilt försvar uppgå till ca 15 miljarder kronor per år. Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlins (M) besked är välkommet.
Regeringen vill stärka den digitala infrastrukturens säkerhet och tillförlitlighet. Det handlar både om infrastrukturens motståndskraft och sektorns beredskapsarbete, för att ”säkra Sveriges förmåga att kommunicera nationellt, internationellt och digitalt i alla lägen.” Än så länge är det väl oklart hur långt den nya nivån om 1,8 miljarder kronor räcker för så högt ställda mål, men det är en höjning med 1,6 miljarder kronor som aviseras.
Det är dock viktigt att notera hur den närmast ansvarige ministern, Erik Slottner (KD), beskrev elektroniska kommunikationer och digitalisering. Flera gånger lyfte Slottner fram riskerna med att använda elektroniska kommunikationer och han sade bland annat att ”ju mer digitaliserade vi blir, desto mer sårbara blir vi som människor … och som länder.”
Även om Slottner också nämnde betydelsen för konkurrenskraft, var det mest en negativ och riskfylld bild han tecknade. Det kanske är rätt i det här sammanhanget. Användningen och beroendet av robusta elektroniska kommunikationer är stort. Det är dock viktigt att också lyfta fram vad tech och digitalisering betyder för Sveriges välstånd. Techsektorn bidrar bland annat till elva procent av svensk export och bidraget till BNP överstiger det samlade bidraget från den traditionella basindustrin.
Fredrik Sand, näringspolitisk expert, TechSverige”Frivillighet och avtal bör vara utgångspunkten i samarbetet med företagen.”
Elektroniska kommunikationer och andra digitala lösningar bidrar också till säkerheten med effektiva kommunikationer och smarta lösningar – den vässar alla andra områden i samhället. Sårbarheterna och säkerheten måste förstås tas på allvar, men digitaliseringen lämnar viktiga bidrag till säkerhet och trygghet. Tekniken har också ofta visat sig tåla stora påfrestningar och förändringar, som under pandemin.
I Ukraina har internet- och mobiltelefonianvändarna ökat under kriget samtidigt som infrastrukturen har utsatts för omfattande attacker. Så det finns all anledning att förbereda sig. När nu regeringen accelererar arbetet med beredskapsplanering, försörjningsfrågor måste hänsyn till techbranschens (och övriga näringslivets) villkor tas. Frivillighet och avtal bör vara utgångspunkten i samarbetet med företagen. Säkerhetsåtgärder som är till nytta för samhället, men som inte kan motiveras av kommersiella skäl bör finansieras av det offentliga. I dag betalar vissa operatörer in en beredskapsavgift som sedan omfördelas av Post- och telestyrelsen. Vi får väl läsa det finstilta i budgetpropositionen, men hoppas att detta är en verklig statlig satsning – och inte främst en höjning av avgiften.
Till sist, hybridkrigföringen är redan här. Telekomoperatörer och de som tillhandahåller och använder digitala tjänster utsätts för ständiga attacker och cyberbrottslighet. Det vardagliga arbetet, de löpande investeringarna i robusthet och säkerhet är avgörande också för förmågan i kris och krig.
Fredrik Sand
Näringspolitisk expert, TechSverige