Hoppa till innehåll

IT&Telekomföretagens synpunkter och åtgärdsförslag kring en nationell strategi för likvärdigt lärande och säkrade framtidskonsekvenser, överlämnat till statssekreterare Helene Öberg på Utbildningsdepartementet den 17 juni 2015.

Inledning: Förstå vad som håller emot, uppskatta framstegen och titta framåt!

Att morgondagens arbetskraft redan i skolåldern bör förberedas för en helt igenom digitaliserad framtid borde vara en självklarhet. Under lång tid har dock en rad mekanismer inom både utbildningspolitik och skolorganisation haft en tillbakahållande effekt på skolans digitalisering. Bland dessa kan nämnas följande:

  • Att digitalisera verksamheter, oavsett vilka, är komplicerat och kräver en lång läroprocess.
  • Skolor har djupt inarbetade sätt både att bedriva undervisning och att upphandla och införa olika sorters stöd för undervisningen (skolmaterial, läromedel etc.)
  • Det svenska skolsystemet är starkt decentraliserat, genom sitt kommunala huvudmannaskap och den breda förekomsten av friskolor.
  • Det finns en spridd skepsis, inte bara bland lärare och utbildningspolitiker, utan också bland föräldrar (och därmed väljare) mot att digitala inslag i undervisningen verkligen främjar lärandet.

De första två punkterna är universella, och är något som skolsystem världen över brottas med. De två sista är mer betecknande för Sverige.

Det är lätt att ondgöra sig över politikens och skolorganisationens trögheter, och det är viktigt – för elevernas framtidsförutsättningar – att ta itu med dem. Man ska dock ha respekt för ovanstående mekanismer, de är fullt naturliga och beror inte på att olika aktörer medvetet är ”dumma” eller bakåtsträvande. Det ligger därför ett stort ansvar på dem som arbetar för en effektivare och mer framtidsanpassad undervisning med digitaliseringen som drivkraft att övertyga om digitaliseringens fördelar.

Man ska heller inte blunda för de stora framsteg som skett. Den decentraliserade strukturen på det svenska skolsystemet har gett möjligheter till många skolor, kommuner och friskolehuvudmän att pröva nya undervisningsformer, och en rik mylla av metoder har utvecklats, som t.ex. att skriva sig till läsning, det omvända klassrummet och olika slag av kollaborativa undervisningsmetoder. En viktig uppgift blir därför att se till att dessa positiva exempel sprids.

Med respekt för trögheterna, och med inspiration av de positiva exemplen, bör en nationell strategi för skolans digitalisering fokusera på att titta framåt, och med övertygelse driva att digitaliseringen ska bidra till att nå kunskapsmålen och till att allmänt förbättra förutsättningarna för elever att utvecklas och delta i det framtida digitala samhället.

IT&Telekomföretagen